Skip to main content
Guide

Trivselguide

Psykiskt välmående

Vi vill stötta vårt community och främja en trygg och uppmuntrande miljö. Därför samarbetar vi med experter för att ta fram guider så att alla kan lära sig mer och ta del av verktyg för att förbättra sitt välmående.

Dela berättelser om psykisk hälsa


Vi på TikTok förstår att alla har sin egen unika berättelse kring psykisk hälsa. Vi vill skapa en stöttande miljö för våra användare för att de ska kunna dela med sig av sina upplevelser, tips och personliga resor mot välmående.
Men den psykiska hälsan är ingen spikrak väg. Det finns både upp- och nedgångar, nya milstolpar och motgångar. Vi uppmuntrar dig till att ta kontakt med andra på ett meningsfullt sätt, och kom ihåg att det inte är en tävling.
Dessa verktyg är bara några förslag till hur du kan prata om psykisk hälsa samtidigt som du värnar om dig själv och visar omtanke och respekt för andra i communityt.

Fundera på vilken tid och plats som känns rätt för att dela din berättelse. Här är några frågor som du kan fundera över innan du trycker på “Spela in”:

  • Vilka är anledningarna till att jag vill dela?
  • Vill jag endast dela med mig av min berättelse för mina närmaste vänner och familj, eller är jag redo att dela med mig av den för en större publik?
  • Kommer min berättelse att hjälpa mig själv eller andra om jag delar den, och inte påverka mig eller andra negativt?
  • Andra kanske besvarar mitt inlägg genom att dela med sig av tunga berättelser eller åsikter som kan vara svåra att lyssna på. Är jag redo att stötta och lyssna på dem?

Vad du delar är minst lika viktigt som ditt beslut att dela det eller inte. Forskning visar att berättelser kring hantering, hopp och tillfriskning kan hjälpa andra. Du har en unik röst, ett unikt perspektiv och unika erfarenheter. Använd dem för att skapa ditt eget budskap och göra skillnad.
Men det är viktigt att vara försiktig eftersom en del innehåll kan trigga eller uppröra andra. Och kom ihåg att TikToks communityregler inte tillåter innehåll som visar, främjar, normaliserar eller upphöjer aktiviteter som kan leda till självmord, självskada eller ätstörningar.
Är du fortfarande osäker på vad du vill prata om? Här är några ämnen som kan hjälpa dig komma igång!

  • Varför är psykisk hälsa viktigt för dig?
  • Vilka resurser, stöd och tips har hjälpt dig mest?
  • Vilka rutiner hjälper dig att värna om din psykiska hälsa?
  • Vad vill du säga till andra som kämpar med liknande problem?
  • Vad kan man göra för att stötta andra? Vilken typ av stöd önskar du att du hade fått?
  • Dela inte information och bilder om verktyg, metoder, plats, anteckningar eller meddelanden som rör självmord. Sådant innehåll kan vara smärtsamt eller oavsiktligen ge nya idéer till användare som tampas med egna problem. Det är väldigt skadligt att dela information om verktyg och metoder kopplade till självmord och sådant innehåll kommer att tas bort från TikTok. Även fall där kändisar eller offentliga personer har tagit sitt liv kan oavsiktligen försköna självmord.
  • Undvik begrepp som “har begått självmord”, “lyckades/misslyckades att begå självmord”, “misslyckat försök”. “Begå” antyder att självmord är en brottslig handling och anses vara ett stigmatiserande begrepp. Detta kan avskräcka individer med självmordstankar från att be om hjälp. Det påverkar även personer som har förlorat nära och kära på det sättet. Säg istället “tagit sitt liv”. Ord som “lyckades” och “misslyckades” kan få självmord att framstå som ett önskat utfall.
  • Undvik att framställa självmord som ett glamoröst, romantiskt, heroiskt eller praktiskt alternativ. Om du framställer självmord som en positiv eller lovvärd handling kan det leda till att andra ser självmord som en lösning till problem eller ett sätt att hantera situationen.
  • Kalla inte personer för “galna”, “sjuka”, “dårar”, “tokiga” eller “knäppa”. De är dömande ord som förstärker negativa stereotyper och stigmatiserar självmord och psykisk sjukdom.
  • Undvik att identifiera en enskild anledning till självskada eller att någon tar sitt liv. Det finns inte en enskild anledning till att en person tar sitt liv. Att förstå och kommunicera att det sannolikt är följden av flera olika faktorer kan bidra till ökad förståelse och uppmuntra till säkra och konstruktiva samtal.
  • Undvik förenklade svar, som exempelvis “oroa dig inte, var glad”, “det löser sig”, “muntra upp dig själv, du klarar det”. Dessa fraser kan verka upplyftande, men kan också avfärda någon annans negativa upplevelser och känslor. Istället kan du vara empatisk, inlyssnande och bekräfta deras känslor och problem.
  • Vi förstår att ätstörningar är allvarliga problem som rör psykisk hälsa. Fundera över om du ska länka till professionella stödresurser (som finns på TikToks hjälpsida för ätstörningar) i dina inlägg för att vägleda användare till pålitlig information, resurser och stöd.
  • Att förespråka och lyfta fram autentiska och varierande budskap som främjar kroppsacceptans, förbättrar självkänslan och uppmuntrar självmedkänslan gör stor skillnad och kan bidra till en omtänksam och stöttande miljö på plattformen.
  • Att prata om ätstörningar och olika symptom kan ibland vara jobbigt för andra i communityt att ta del av. Vi rekommenderar att undvika att gå in på specifika ätstörnings- och träningsbeteenden – även i videos som syftar till att öka medvetenheten eller som berör tillfrisknande. Försök istället att fokusera på effekten, till exempel hur ätstörningar påverkar humöret, självkänslan, relationer och andra aspekter av livet.
  • Det kan vara svårt för personer med ätstörningar att titta på före och efter-bilder, även om bilderna handlar om att fira ett tillfrisknande. Själva vikten är inte ett tecken på tillfrisknande från ätstörningar. Därför uppmuntrar vi vårt community att undvika att använda bildjämförelser när de diskuterar sina upplevelser.
  • Siffror kan ha en utlösande effekt, så se till att inte nämna din nuvarande eller tidigare vikt, kalorier, BMI, storleken på dina kläder eller andra mått som är enkla att jämföra med.
  • Det kan vara väldigt känslosamt att prata om din psykiska hälsa. Kom ihåg att ta hand om dig själv och fundera på hur du kan unna dig lite positiv egentid.
  • Andra kan eventuellt kontakta dig för att prata eller be om hjälp. Det kan vara bra att ha resurser nära till hands som du kan dela med dig av och för att sätta egna gränser. Kom ihåg att du inte är ansvarig för andra människors beteende eller val, och du kan skapa dina egna gränser för vad som känns okej att prata om. Mer information finns i våra verktyg på Stötta communitymedlemmar i nöd.
  • Till sist, det är alltid du som bestämmer. Använd TikToks säkerhets- och integritetskontroller för att få hjälp med att filtrera svar och förbättra din användarupplevelse:
    • Kontoinställningar. Begränsa vilka som kan följa och interagera med dig genom att ställa in ditt konto till privat. Det innebär att du kan acceptera eller avvisa följförfrågningar där bara godkända följare kan se ditt innehåll. Standardinställningen för dig som är under 16 år är privat.
    • Kommentarer. Bestäm vilka som kan kommentera genom att växla mellan “Ingen”, “Vänner”, “Alla” (för användare som är minst 16 år), eller stäng av kommentarerna helt och hållet. Du kan även skapa egna kommentarsfilter genom att skapa en anpassad lista med nyckelord för att automatiskt dölja kommentarer som innehåller de angivna nyckelorden.
    • “Inte intresserad”. Vill du inte exponeras för en viss typ av innehåll på För dig-sidan? Tryck och håll kvar på videon, och välj sedan “Inte intresserad”.
    • Anmäl. Om du ser innehåll som bryter mot TikToks communityregler kan du anmäla det direkt i appen så här.

Resurser

Gå till den här sidan för mer information om TikToks communityregler om innehåll som rör självmord och självskada, samt länkar till resurser.

Dessa verktyg har tagits fram i samråd med experter från International Association for Suicide Prevention, Crisis Text Line, Live For Tomorrow, Samaritans of Singapore och Samaritans (UK). Ett särskilt tack till Dr Thomas Niederkrotenthaler, Dr Rory O’Connor, Dr Daniel Reidenberg och Dr Jo Robinson för deras råd och forskning.

Ansvarsfriskrivning

TikToks guider och verktyg ersätter inte psykiatrisk vård eller sjukvård.

“Att dela berättelser om psykisk hälsa” på TikTok ska inte ses som substitut till medicinsk eller psykiatrisk diagnos, behandling eller råd. Innehåll som produceras och sprids av TikTok är endast för informations- och utbildningssyfte. Ignorera inte och vänta inte med att söka professionell hjälp på grund av tillgängligheten till tjänster och utbildningsmaterial som erbjuds av TikTok. Om du eller en annan person befinner sig i en kris eller nödsituation ska du genast kontakta din lokala vårdgivare eller 112. TikTok-användare bör komma ihåg att ingen är ensamt ansvarig för någon annans säkerhet – det finns även andra som kan vara till hjälp. Du behöver inte delta i samtal eller diskussioner om du inte känner dig redo.


Stötta bekymrade communitymedlemmar

Vår främsta prioritet är våra TikTok-communitymedlemmars säkerhet och välbefinnande. Vi spelar alla en viktig roll i att hjälpas åt så att alla känner sig trygga och stöttade när de upplever psykiska problem eller utmaningar.
När personer börjar ha självmordtankar eller börjar fundera på självskada, vänder de ofta sig till vänner och communitymedlemmar. Vänner och communitymedlemmar kan vanligtvis se och lägga märke till när någon har det svårt eller kämpar. Men vet du vad du ska göra när du ser att någon behöver hjälp?
Forskning visar att det finns sätt att erbjuda stöd som är säkrare och effektivare än andra. Den här guiden lyfter tips på hur du kan hjälpa och visa stöd när någon brottas med självmordstankar eller självskada.

Det är viktigt att vara uppmärksam och upptäcka tecken som tyder på problem:

  1. Hen pratar direkt och öppet om att ta sitt liv eller självskadande beteende, säger exempelvis “Jag vill döda mig själv”, nämner en önskan om eller sätt att ta sitt liv och delar videos med självskada som nyligen ägt rum.
  2. Pratar indirekt om att ta sitt liv eller skada sig själv. Ibland kan människor använda ett mjukare språk, till exempel “Jag vill få slut på lidandet”, “Jag klarar inte av det längre”.
  3. Gråter, pratar om att hen känner sig upprörd, hopplös, orolig och/eller har sömnproblem.
  4. Ett nytt vårdslöst och risktagande beteende.
  5. Uttrycker ångest över trakasserande kommentarer och mobbning.
  6. Uttrycker och upplever ovanliga svårigheter med vardagsuppgifter, som till exempel att sova, duscha eller klä på sig.

Hur ska man bemöta någon som har svårt? Följ dessa steg för skapa gemenskap!

  • Det är svårt att svara på ett effektivt sätt om du känner dig stressad. Innan du gör något ska du ta ett djupt andetag och slappna av.
  • Kom ihåg att du inte är ensam ansvarig för någon annans säkerhet, utan det finns andra som också kan hjälpa till. Du behöver inte ta dessa samtal om du inte känner dig redo för dem.
  • Fundera på vilken typ av hjälp du kan erbjuda på ett tryggt sätt och vilka resurser som finns. Överväg att kontakta en hjälplinje eller en betrodd vuxen för att prata om dina bekymmer och få hjälp med att planera ditt svar.
  • En del tycker att det underlättar att först samla sig och sedan skriva ner sina tankar.

Att sträcka ut en hand till en person som har svårt kan få hen att känna sig stöttad och mindre ensam. Här är fem olika sätt att bemöta någon som du ser inte mår bra:

  1. Om du tror att någon annans liv är i omedelbar fara, ska du direkt överväga att kontakta räddningstjänsten, en lokal krislinje eller vården och be om hjälp. Det är bäst att göra detta i samverkan med personen i fråga, och att vara kvar med hen under tiden hen söker hjälp.
  2. Om någons liv inte är i omedelbar fara kan du fundera över att kontakta en betrodd vuxen, en lokal krislinje eller vården och be om hjälp.
  3. Om du ser innehåll som bryter mot TikToks communityregler kan du anmäla det i appen på följande sätt. All information är konfidentiell och anonym. Dessutom skickas lokala krisresurser till individen.
  4. Om du inte känner dig bekväm med att svara privat kan du istället testa att kommentera offentligt för att dela kostnadsfria lokala krisresurser.
  5. Om du känner dig bekväm med att prata direkt med personen kan du fortsätta att bygga gemenskap, helst via privatmeddelanden, och följa dessa riktlinjer.

Balansera att vara inlyssnande med att ställa öppna frågor. Bekräfta personens känslor och problem, men undvik att säga att självskada eller att ta sitt liv hjälper eller är ett normalt sätt att hantera situationen. Försök att fokusera på hen. Du kanske vill dela med dig av dina egna bekymmer, men det kan leda till att den andra parten inte känner sig bekräftad eller sedd. Undvik att kliva in som “problemlösare”. Detta kan uppfattas som frusterande av en utomstående person att göra, eftersom man är just utomstående. Exempel på empatiska svar:

  • “Det är jobbigt att känna att man står och stampar. Ibland kan det vara svårt att blicka framåt.”
  • “Det låter som att du är i behov av förändring. Vad hade du önskat vore annorlunda?”
  • “Att göra slut kan få en att känna sig ensam och distanserad från personer man bryr sig om. Hur har du hanterat allt?”

Forskning visar att fråga om självmord i sig varken sporrar självmordstankar eller ökar risken för att personen tar sitt liv. Det kan däremot inleda en öppen dialog som tillslut kan rädda personens liv:

  • Om du är orolig, så kan du fråga personen direkt om hen har självmordstankar eller skadar sig själv, t.ex. “Funderar du över att ta livet av dig?” Även om du tror att personen inte är seriös så ska du ändå fråga!
  • Om personen har självmordstankar eller vill skada sig själv, så kan du fråga om hen har (i) tänkt ut hur hen ska göra det eller har tillgång till metoder, samt om hen har (ii) en specifik tid eller (iii) en plats i åtanke.
  • Om personen nekar att hen har självmordstankar ska du se till att du svarar utan att dömma. Pusta inte ut eller säg “vad skönt!”. Säg istället något i stil med “tack för att du är ärlig”. Det visar att du är en trygg och pålitlig person att tala med om hen skulle tänka sådana tankar.
  • Ett av de mest effektiva sätten att förhindra självskada är att minska åtkomligheten till självmords- eller självskademetoder. När du kan, ska du på ett tryggt och säkert sätt avlägsna eller minska åtkomsten till allt som personen kan tänka sig använda för att skada sig själv.
  • Identifiera en betrodd kontakt som communitymedlemmen kan kontakta om tankarna inte försvinner eller förvärras. Om communitymedlemmen är ung ska du hitta en betrodd vuxen, en lokal krislinje eller vårdpersonal, och samarbeta för att hitta lösningar. Se till att vara kvar med hen när de söker hjälp. Om de har en favoritlärare kan det vara en bra person att ta kontakt med.
  • Många tycker att det hjälper att ha en lista med 4–5 aktiviteter som de kan göra när det känns kämpigt eller svårt. Om du stöttar någon som har det tufft, så kan ni testa att göra olika aktiviteter tillsammans för att se vad som hjälper! En lista med aktiviteter kan se ut så här:
  1. Dricka ett glas med iskallt vatten och fokusera på känslan och alla sinnen
  2. Ta 15 minuter för att lära er en ny TikTok-dans
  3. Ta en lång och varm dusch
  4. Läs din favoritbok igen eller lyssna på en glad låt
  5. Skicka ett meddelande till dina vänner för att få stöd och/eller fråga hur deras dag har varit
  6. Kontakta en lokal krislinje för att prata om dina känslor

Gör det möjligt för communitymedlemmen att skydda sig själv och be om hjälp:

  • Sänk tröskeln genom att erbjuda att leta efter journummer, terapeuter eller var närvarande när personen pratar med en vuxen.
  • Se till att hen har de resurser och verktyg som behövs för hantera med- och motgångar. Du kan exempelvis uppmuntra personen att ha en lista med saker att leva för, hälsosamma aktiviteter som får hen att må bra samt namn på personer som kan hjälpa när det känns jobbigt. Att återhämta sig från självmordstankar och självskada är ingen linjär process, ofta handlar det om att ta sig igenom en dag i taget.

Om du är orolig kan du alltid ta det första steget och skapa kontakt. Du behöver inte vänta på att någon hör av sig till dig för att visa att du bryr dig.
Egenvård är viktigt och du är också viktig. Ingen kan ta fullt ansvar för en annan persons tankar eller handlingar. Du behöver inte ta dessa samtal om du inte är förberedd eller inte känner dig mentalt redo för dem.
Det finns resurser att ta del av och du är inte ensam ansvarig för en väns eller communitymedlems välmående. Att ta hand om varandra är något vi gör tillsammans. Vi kan hjälpas åt att se till att människor känner sig trygga, känner gemenskap och har tillgång till resurser när de behöver det.

Resurser

Flera resurser, inklusive en lista med gratis hjälplinjer för personer som har det känslomässigt tufft, finns i TikToks Säkerhetscenter.

Dessa verktyg har tagits fram i samråd med experter från International Association for Suicide Prevention, Crisis Text Line, Live For Tomorrow, Samaritans of Singapore och Samaritans (UK). Ett särskilt tack till Dr Thomas Niederkrotenthaler, Dr Rory O’Connor, Dr Daniel Reidenberg och Dr Jo Robinson för deras råd och forskning.

Ansvarsfriskrivning

TikToks guider och verktyg är inte psykiatrisk vård eller sjukvård.

“Stötta communitymedlemmar i nöd” på TikTok ersätter inte medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk diagnos, behandling eller råd. Innehåll som produceras och sprids av TikTok är endast för informations- och utbildningsasyfte. Ignorera inte och vänta inte med att söka professionell hjälp på grund av tillgängligheten till tjänster och utbildningsmaterial som erbjuds av TikTok. Om du är i kris eller om du eller en annan person befinner sig i fara eller upplever en medicinsk akutsituation, ska du genast kontakta lokal räddningstjänst. Användare bör komma ihåg att du inte är ensam ansvarig för någon annans säkerhet – det finns andra som också kan hjälpa. Du behöver inte delta i samtalen om du inte känner dig redo.