Ätstörningar

Uppdaterades: den 21 juni 2024

Vad är ätstörningar?

Ätstörningar är allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd som påverkar en persons förhållande till mat, träning och kropp. Vanliga ätstörningar är bland annat anorexia, undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID), bulimi, hetsätning eller annan specificerad ätstörning (OSFED). Ätstörningar kan påverka alla, oavsett ålder, kön, välstånd, kroppsform och storlek eller etnicitet. Många människor kan ha problem med ätstörningar trots att de ser "hälsosamma" ut.

Hur vet jag om jag behöver hjälp?

Om du eller någon du känner har frågor om kroppsuppfattning, mat eller träning är det viktigt att veta att det finns hjälp, att det är möjligt att återhämta sig och att du inte är ensam.

Många människor upplever att förhållandet till mat, träning och/eller kroppsuppfattning går upp och ner. Om ditt förhållande till mat, träning och/eller din kropp fortsätter att ha en negativ påverkan på ditt vardagliga liv (t.ex. förmågan att gå till jobbet eller skolan, vara social, medicinska konsekvenser), kan det vara ett tecken på att du bör uppsöka hjälp. Kom ihåg att du inte behöver vara i omedelbar fara eller se ut på ett särskilt sätt för att söka hjälp. Alla förtjänar stöd och det är möjligt att återhämta sig.

Vad kan jag göra om jag tror att jag behöver hjälp?

Det modigaste du kan göra är att erkänna att du kanske behöver hjälp och anförtro dig åt någon du litar på. Det är ofta genom att vara öppen som du påbörjar vägen mot självacceptans, bekräftelse och hopp om återhämtning. Du kanske vill ha olika former av stöd beroende på dina behov och ditt välbefinnande. Det är också helt okej om du är osäker på vilka stödalternativ du behöver eller till och med hur du ska börja. Här är några resurser som du kan överväga att söka hjälp hos:

  • Pålitliga vänner, familj eller religiösa grupper. Vänner, familj, lärare, tränare, kollegor och/eller religiösa samfund (om du identifierar dig med ett) kan vara en bra källa till stöd och uppmuntran. Även om de inte helt förstår dig kan de lyssna, erbjuda bekräftelse, stöd och påminna dig om att du inte behöver gå igenom det här ensam. Det kan också vara oerhört hjälpsamt att ha tillgång till några resurser innan samtalet.
  • Hjälplinjer och krishjälp. Stödlinjer kan koppla dig till utbildad personal som ställer frågor om hur du mår, om du riskerar att skada dig själv och vilken typ av stöd du behöver. Stödlinjer kan även hänvisa dig till sjukvården eller psykiatrin.
  • Sjukvården eller psykiatrin. En vårdgivare eller psykoterapeut, helst någon som har kunskap om ätstörningar, kan som första steg hjälpa dig att utvärdera förändringar i dina känslor och beteenden, hänvisa dig till ätstörningsspecialister och titta på behandlingsalternativ.
  • Stöd från likasinnade. Att prata med likasinnade som har återhämtat sig eller som återhämtar sig från en ätstörning kan stärka dig och ge dig bekräftelse. Lokala eller nationella stödföreningar kan erbjuda telefonjourer och stödgrupper med personer som har drabbats av psykiska problem.

Hur kan jag stödja en vän?

Att vara del av den större TikTok-communityn innebär att säkerställa att alla communitymedlemmar känner sig säkra och stöttade. Vi uppmuntrar dig att meddela oss om du är orolig för en annan person på plattformen och du kan säga till om du ser något som du inte tycker borde finnas på TikTok.

Om du känner någon som har problem med sitt förhållande till mat, träning eller kropp är det vanligt att man känner sig överväldigad och osäker på hur man kan hjälpa till. Här är några åtgärder du kan vidta för att stötta någon som du oroar dig för:

  • För vänner som inte fått hjälp än – inled ett samtal.
  • Lyssna med empati och utan att döma. Undvik att göra eller säga saker som kan få din vän att känna sig skyldig eller skamsen, till exempel att vara för kritisk eller erbjuda enkla lösningar som "det är bara att äta". Ätstörningar handlar sällan om mat utan snarare om psykiska besvär som överlevnadsstrategi för att hantera ett djupare känslomässigt lidande. Om du kommer med uppenbara lösningar kan det göra att din vän känner sig missförstådd. Fråga istället öppna frågor till vän, som till exempel "hur mår du idag?". Lyssna på hens svar utan att döma, ändra eller avbryta, även om du kanske inte håller med om vad hen säger.
  • Erbjud dig att förmedla kontakter till olika stödresurser. Det kan vara svårt för personer som har problem att söka hjälp på egen hand. Du kan spela en viktig roll i din väns återhämtning genom att uppmuntra hen att söka professionell hjälp från en terapeut eller vårdgivare eller att kontakta en hjälplinje eller lokal stödgrupp.
  • Uppmuntra vänner som återhämtar sig.
  • Uppmuntra återhämtningen. Uppmuntra din vän och särskilt om hen drabbas av motgångar under återhämtningen. Det är en resa som mest troligt varken är linjär eller perfekt. Påminn personen om framstegen och segrarna, oavsett hur små de verkar.
  • Flytta fokus från ämnen som inte är till någon hjälp. Undvik att kommentera hens (eller ditt) utseende, vikt eller mat. Sådana kommentarer kan uppfattas som negativa, ohjälpsamma och kan få hen att känna sig självmedveten. Fokusera istället på de delar av livet som är till hjälp och inte handlar om ätstörningar, till exempel personens intressen, personlighet och dagliga segrar.
  • Oavsett vilket måste du ta hand om dig själv: Det kan ta på krafterna att lyssna och stötta personer i din omgivning. Du kan känna dig oroad eller utbränd. Om du märker att stödet till en vän går ut över din egen psykiska hälsa ska du inte vara rädd för att ta en paus, sätta sunda gränser eller prata med någon du litar på.

Mer information om hur man kan stödja vänner som upplever psykiska problem finns i TikToks Välbefinnandeguide.

Prata med en expert

Om du funderar på att skada dig själv eller om din ätstörning orsakar allvarliga hälsoproblem (t.ex. att du svimmar eller får hjärtklappning), bör du genast kontakta en vårdgivare, räddningstjänsten eller en hjälplinje.

Om du har problem med ätstörningar, eller om du är orolig för en väns eller familjemedlems välmående, rekommenderar vi starkt att du kontaktar en vuxen som du litar på, en lokal ätstörningsgrupp eller söker professionell hjälp. Nedan hittar du några resurser som kan vara till hjälp:

Ta reda på mer

Är det normalt att hela tiden tänka på figuren och vikten?

Det är vanligt att man ibland tänker på vikten och figuren. Men om dessa tankar tar upp för mycket tid och gör att du känner dig besatt, upprörd, oroad eller stressad så kanske du behöver hjälp. Ta kontakt med någon du litar på och få den hjälp du förtjänar. Du är inte ensam och det finns hjälp.

Vad finns det för tips för att hantera ätstörningar?
  • Sök medicinsk och psykisk vård
    • Tipsen som delas på den här sidan kommer från ätstörningsorganisationer som samarbetar med oss på TikTok. Men varje människas psykiska hälsa är unik. Det bästa sättet att ta reda på hur man hanterar ätstörningar är att kontakta en läkare eller specialist inom psykiatri som kan hjälpa dig med detta. Om det känns svårt att kontakta en vårdgivare behöver du inte göra det ensam. Vänner, familj, likasinnade och hjälplinjer kan hjälpa dig att kontakta vården.
  • Ta en paus när det behövs
    • Vi spenderar så mycket tid online och ibland jämför vi oss själva med andra. Identifiera dessa känslor och ta en paus om det börjar bli jobbigt. Försök att göra något som får dig att må bättre och lindrar stress, t.ex. att gå ut i naturen, lyssna på musik, umgås med vänner eller meditera. Om du märker att interaktioner med ett konto eller en person påverkar dig negativt bör du överväga att sluta följa kontot.
  • Uppmärksamma hur du pratar med dig själv
    • Det är vanligt att prata med sig själv om hur vi mår och om allt runt omkring oss. Det kan ibland vara negativt och skadligt att prata med sig själv och det kan få oss att må ännu sämre. Testa att prata med dig själv på ett vänligt, tålmodigt och omtänksamt sätt. Prata med dig själv som du gör om du pratar med din bästa vän.
  • Hitta din inre styrka och positiva egenskaper
    • Det är lätt att tro att ditt utseende avgör vem du är. I verkligheten är vi mer än bara vår kropp. Hur du tänker, beter dig och påverkar världen är viktigare än ditt fysiska utseende. Tänk på alla dina styrkor och de värderingar du har som sträcker sig bortom utseendet. Fokusera på dessa för att se helheten och känna dig nöjd med dig själv och allt du har uppnått.
    • Du kan exempelvis inleda varje morgon med att säga "Jag är tacksam för att mitt bultande hjärta håller mig vid liv. Jag är tacksam för min styrka att hantera svåra situationer."
  • Ta reda på vad som triggar dig och planera i förväg
    • Ätstörningar kan ofta uppstå till följd av triggande situationer, till exempel att plugga inför prov, ändringar i rutiner, stress runt måltider eller familjeträffar vid exempelvis högtider. Lär dig vad som orsakar obekväma eller negativa känslor om ditt utseende och/eller din kropp. Planera i förväg genom att göra en lista som förbereder dig på hur du söker stöd om du känner dig triggad.
    • Du kan exempelvis be någon du litar på att hjälpa dig med det som triggar dig så att du känner dig mer självsäker och hålla dig på rätt spår under dessa svåra tider.
Hur kan jag på ett säkert sätt dela mina erfarenheter av ätstörningar på TikTok?

Om du funderar på att dela din berättelse på TikTok hittar du tips i vår [guide för att dela berättelser]. Läs även igenom avsnittet "Ätstörningar och kroppsuppfattning" i våra communityregler.

Ansvarsfriskrivning

Innehållet på den här sidan är endast avsett för informations- och utbildningsändamål. "Ämnessidan för ätstörningar" är inte ett substitut för medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk diagnos, behandling eller råd. Tveka inte att söka professionell medicinsk hjälp eller omedelbar nödhjälp om du eller någon annan person genomgår en kris, befinner sig i fara eller en nödsituation. Kom ihåg att du inte är ensam ansvarig för andras säkerhet – du kan få hjälp.

Säkerhetscenter har utvecklats i samråd med experter från National Alliance for Eating Disorders.