Skip to main content
Ämnen

Ätstörning

Vad är ätstörningar?

Ätstörningar är allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd som påverkar en persons emotionella och fysiska hälsa. Dessa tillstånd kännetecknas av ätstörningsmönster. Ätstörningar diskriminerar inte och kan påverka vem som helst, oavsett ålder, kön, etnicitet eller kroppstyp. Det är möjligt att en person kan vara sjuk och samtidigt se “frisk” ut.

Ätstörningar och kroppsproblem är unika från person till person. Om du regelbundet känner dig stressad, orolig, upprörd eller förvirrad gällande mat, din vikt eller figur, eller om du tycker att tankar och känslor om dessa saker påverkar ditt liv negativt, kanske du har problem med din kroppsbild eller har en ätstörning. Vanliga ätstörningar inkluderar anorexi, undvikande/restriktiv ätstörning (Avoidant-Restrictive Food Intake Disorder, ARFID), bulimi och hetsätning.

Om du eller någon du känner har problem med kroppsbild, mat eller motion är det viktigt att du vet att det finns hjälp och att du inte är ensam.


Många människor har problem med att äta och sin kroppsbild

Prata med någon du litar på

Om du upptäcker att du har problem med din kroppsbild eller har ätstörningar kan du kontakta en familjemedlem, vän, lärare, skolkurator eller någon du litar på och förklara för dem att du har det svårt just nu och vill prata om det. Kom ihåg att du inte behöver vara i omedelbar fara eller se ut på ett särskilt sätt för att söka hjälp. Du bör dela resurser om ätstörningar med dem i förväg så att de är förberedda.

Ta en paus när det behövs

Vi spenderar så mycket tid online och ibland jämför vi oss själva med andra. Det är viktigt att identifiera dessa känslor och ta en paus om det börjar bli jobbigt. Testa att göra något som får dig att må bättre och tar bort stressen, som till exempel att komma ut i naturen, lyssna på musik, dansa och meditera. Ta en paus från internet om det behövs och när du är online kan du fundera på att sluta följa personer som inte längre hjälper dig eller din återhämtning på ett positivt sätt.

Uppmärksamma hur du pratar med dig själv

Det är vanligt att prata med sig själv om hur vi känner och om allt runt omkring oss. Det kan ibland vara negativt och skadligt att prata med sig själv och det kan få oss att må ännu sämre. Testa att prata med dig själv på ett snällt, tålmodigt och omtänksamt sätt. Prata med dig själv som om du pratar med din bästa vän.

Var ärlig och modig

För många är första steget mot återhämtning att erkänna att något är fel och att du behöver hjälp. Det kan vara förvirrande, skrämmande och svårt att acceptera att något är fel, men det modigaste du kan göra är att erkänna problemet och prata med någon du litar på. Var ärlig och öppen med dina känslor. Du behöver inte skämmas för dem. Prata om vad du går igenom och inled din resa mot att hitta självacceptans, validering och hopp. Alla förtjänar att återhämta sig.

Hitta din inre styrka och positiva egenskaper

Det är lätt att tro att ditt utseende säger vem du är. I verkligheten är vi mer än vår kropp och hur du tänker, beter dig och påverkar världen är viktigare än ditt fysiska utseende. Dessutom ska du tänka på att skönhet kommer i alla former och storlekar eftersom skönhet innebär olika saker för olika människor. Det kan vara svårt att bryta mot orealistiska skönhetsstandarder som samhället skapar. Bantningskultur – övertygelser som värdesätter smalhet, utseende och figur framför hälsa och välmående dominerar vårt samhälle, men det är viktigt att komma ihåg att det är ett system som är skapat för att profitera på människors osäkerheter och hävdar att vårt värde baseras på vårt utseende.

Testa att tänka på alla dina egenskaper och styrkor samt dina värderingar som sträcker sig bortom ditt utseende. Fokusera på dessa kännetecken för att se helheten och må bra över vem du är och dina bedrifter. Du kan exempelvis inleda varje morgon med att säga “Jag är tacksam för att mitt bultande hjärta håller mig vid liv. Jag är tacksam för min styrka att hantera svåra situationer.” Om det behövs kan du kontakta din lokala stödgrupp för ätstörningar eller uppsöka professionell hjälp.

Ta reda på vad som triggar dig och planera i förväg

Ätstörningar kan ofta uppstå som följd av utlösande förhållanden, till exempel att studera inför prov, ändringar i rutiner, stress kring matsammankomster eller familjeträffar under högtider. Dessa beteenden kan också triggas av den typ av innehåll du konsumerar. Lär dig vad som leder till obekväma eller negativa känslor om ditt utseende och/eller din kropp. Skapa en lista och förbered hur du får stöd om du känner dig triggad. Du kan be någon du litar på att hjälpa dig med det som triggar dig så att du blir mer självsäker på att du håller kursen under dessa svåra tider.

Är det normalt att hela tiden tänka på figuren och vikten?

Hur ofta tänker du på din vikt och figur och hur mycket påverkar det ditt liv? Det är vanligt att man ibland tänker på vikten och figuren. Men om dessa tankar tar upp för mycket tid och gör att du känner dig besatt, upprörd, oroad eller stressad så kanske du behöver hjälp. Det bästa är att kontakta någon du litar på och få den hjälp du behöver. Du är inte ensam och det finns hjälp.

Hjälp en vän som har problem med sin kroppssyn eller som har ätstörningar

Om du har en vän med dessa problem ska du uppmuntra hen att kontakta en lokal stödgrupp för ätstörningar eller söka professionell hjälp. Ställ öppna frågor till din vän, som till exempel “hur mår du idag?”, och lyssna på hens svar utan att döma eller avbryta, även om du inte håller med om vad hen säger. Undvik att göra eller säga något som får din vän att känna skuld eller skam. Var inte för kritisk och erbjud inte enkla lösningar, som till exempel “det är bara att äta”, eftersom ätstörningar sällan bara handlar om mat och istället kan vara en hanteringsmekanism för djupare känslomässigt lidande.

Uppmuntra din vän när hen verkar trött på att kämpa vidare. Påminn om alla positiva saker under återhämtningen, till exempel saker din vän gillar att göra och kommer att kunna göra igen när hen mår bra igen. Kommentarer som refererar till utseende kan ses som negativa. “Du ser så bra ut” kan exempelvis uppfattas som “du ser tjock ut” för någon som återhämtar sig. Förhindra skadliga och ohjälpsamma diskussioner om utseende, vikt eller mat genom att byta till mer positiva ämnen och påminna om din väns utveckling och framsteg, oavsett hur små de är.

Prata med en expert

Om du har problem med ätstörningar, eller om du är orolig för en väns eller familjemedlems välmående, rekommenderar vi starkt att du kontaktar en vuxen som du litar på, en lokal ätstörningsgrupp eller söker professionell hjälp.

Om du funderar på att skada dig själv, eller om din ätstörning leder till allvarliga hälsoproblem (till exempel svimning eller hjärtklappning), rekommenderar vi starkt att du kontaktar din lokala räddningstjänst.

Resurser